lugn som en pilbåge
TjenaRE. Idag vaknade jag och var tjock i huvudet och hade ont i halsen, förkyld alltså. Ja det var väl ingen brist på snor heller direkt. Sen kom Ludvig en stund efter jag hade vaknat, och bara fanns där ett tag. Vilket riktigt kap jag har fått tag på alltså.
Det har ju kommit fram nu i ljuset att han är väldigt pysslig. Precis som jag fast lite hårdare och tuffare, man kan mer kalla det snickrig. Och väldigt duktig på det också verkar det som. För mesta brukar jag ha väldigt underskattade uppfattningar av saker han kan, om jag inte sett honom göra det någon gång utan går på hans ord. Varför är det så? Jo det är för att jag är naiv, och tror blint på att folk menar det dom säger. Men nehej då. Så har jag fått lära mig den hårda vägen att det minsann inte är. Säger Ludvig att han är ganska dålig på att spela bas betyder det att han förmodligen spelar i ett rockband på fritiden, och om han säger att kan fixa lite enkla saker på bilen betyder det att han i princip är bilmekaniker. Det är ju fint att han inte är skrytsam, men någon måtta får det väl vara på blygsamheten Ludvig? Puss.
Iallafall, jag mådde inte så bra idag och oroade mig för lite allt möjligt och det var jobbigt så jag ringde Ludvig och berättade om allt som jag var orolig för och frågade om inte han också var orolig? "Nej. Jag är lugn som en pilbåge." sa han då. Galet skönt att höra. Jag förstår inte hur?! Som den oroare (worrier... warrior;) jag är förstår jag inte hur detta fenomen inte kan påverka ALLA på denna jord? Hur kan han inte vara orolig när det finns så mycket att vara orolig för?? Men jag är tacksam. Såååå tacksam.