Levande dessert på en tisdag
Imorse när jag vaknade var det väldigt fint ljus i fönstret. Så här såg det ut och jag var i ljuset så jag fick vara med på bild.

Nä men asså såatte dårå... jag var på Orust en sväng nu sen i söndags. För att se till så att pappa övar sig tillräckligt på att vara pensionär och att han och mamma har någon att visa sina rädisor för. Mycket viktigt. Men idag på förmiddagen åkte jag hem och jobbade. Det blev att jag bakade kanelbullar. Och allting inklusive handling tog ca 6 timmar. Så haja att jag var trött och en vandrande kanelbulle när jag kom hem alltså. Jag menar allvar. Inte att jag var tjock, brun och hade vita prickar då utan att hela jag doftade kanelbulle var jag än gick. Det var faktiskt inte så trevligt så jag tog en dusch.
Och under tiden det hände så damp det ner en lillebror i brevinkastet för han var i Uddevalla och ville sova över. Så här sitter vi nu, i varsin soffa/säng och underhåller oss med varsin skärm. Kvalitetstid. Imorgon ska vi båda till Liseberg, helt oberoende av varandra och på olika tider. David ska göra Liseberg (som jag gjorde för en veckan sedan) och jag ska gå på konserten med First Aid Kit. David drog nåt skämt om bandage och plåster men det var så dåligt att jag inte kommer ihåg det.