turesdotter

Hej!! Här sitter jag på min säng en helt vanlig speciell måndag, med min dator i knät, håret i en boll på huvet och med ärtsoppa på spisen. Den tar en timme att koka så jag har precis en timme på mig att planera dagens jobb (barnkör) och göra mig färdig, sedan är den klar precis så att jag hinner äta innan jag går till jobbet. Perfekt.

 

Jag har egentligen ingenting intressant att säga så jag kan ju fylla ut utrymmet med att tala om att jag har ett hål på knäet. På byxorna alltså, inte på min kropp. Jag har lärt mig att det är väldigt viktigt att förtydliga sådana smådetaljer, särskilt om man leder en barnkör med 7-11 åringar som jag gör just nu. Ibland kan jag dock börja undra var gränsen för missförstånd och vald dumhet går. Om jag säger "alla ögon på mig nu" så bör jag i princip vara beredd på att sisådär tio ögonglober slits ur barnens ansikten och kastas på mig. Well.

 

Ursäkta mig men nu måste jag fortsätta vidare och planera en rolig pedagogisk lek som främjar barnens självkänsla, sociala kompentens och utvecklar ett bra lärandeklimat under tiden som barnen lär sig teckenspråk och morse-kod. Det ska väl inte vara så svårt. Hej!